Happy Food

Klimatberäknade skolmåltider

Projektet Klimatdriven företagsutveckling

 

Matkonsumtionen bidrar till en betydande del av klimatförändringarna som sker, genom utsläppen av växthusgaser i produktionen. Nu tar vi därför hänsyn till utsläppen från olika ingredienser när vi lagar vår mat. Vi redovisar även våra utsläpp på våra skolmatsedlar för att synliggöra matens klimatpåverkan.

Vi gör detta i ett samverkansprojekt med Uppsala kommun. De startade det EU-finansierade projektet Klimatdriven företagsutveckling 2015 i samarbete med företaget CarbonCloud som har mångårig forskningserfarenhet kring matens klimatpåverkan. Projektet syftar till att minska företags klimatutsläpp genom energibesparande åtgärder. Utsläppen beräknas i verktyget CarbonAte som tagits fram av CarbonCloud. Som underlag används klimatdata från livscykelanalyser av livsmedel från RISE. En livscykelanalys innebär en summering av utsläppen i alla steg som ingår för att producera ett livsmedel - från åkern till livsmedelsbutiken. Alla livsmedel beräknas på samma sätt och kan därför jämföras med varandra.

Varför är det då viktigt att vara medveten om matens utsläpp och påverkan på klimatet? Ser vi på en typisk svensk privatkonsumtion står maten för omkring 30% av klimatpåverkan. Genom att göra klimatsmarta val kan därför utsläppen minskas markant. Utsläppen kan exempelvis vara koldioxid från fossila bränslen som används vid transporter, värme och elproduktion. Från jordbruket påverkar framför allt gaserna metan och lustgas klimatet. Metan produceras bland annat i magarna på kor och lustgas kommer från produktion samt användning av konstgödsel och djurgödsel. Dessutom släpper jordbruket ut koldioxid från maskiner och transporter, men de utgör i de flesta fall en relativt liten del av utsläppen. Utsläppen blir låga för produkter med få processer och litet behov av åkermark medan utsläppen blir höga för produkter som kräver mer mark och resurser. Det gör att vegetabiliska produkter får lägre utsläpp än animaliska (kött, ägg, mjölk). Det är mer resurseffektivt att vi äter grödorna direkt, än att först låta det bli foder till djuren. Skillnaden i utsläpp mellan olika djur beror till stor del på hur effektiva de är på att omvandla foder till kött. Exempelvis växer kycklingar snabbt och kor långsamt. Källa: CarbonCloud.

Här finns mer information om projektet

Denna webbplats använder cookies. Genom att fortsätta använda webbplatsen godkänner du användandet av cookies. Lär mer i vår integritetspolicy.